KOMETRESAN

Barbro var en rejäl och söt tös. Hon tog väl hand om hus och barn och sin man Torsten. Dessutom jobbade hon i kassan på ICA i småstaden där hon bodde. Allt var

väl dessutom extra bra så här i juletider där hon pyntade och stod i, både hemma och på jobbet samt hos sina gamla föräldrar nästgårds. Men nog var det lite tråkigt och hon kunde inte glömma en viss person...

Så mitt i natten kring första advent smög hon upp ur dubbelsängen, lämnade den snarkande Torsten, med sina jättelika fötter och ludna rygg, och trippade nerför trappan och ut i köket. Hon satte sig i mörkret och såg ut mot den stjärnklara vinternatten.

– Ibland vill jag bara bort från allt, suckade hon. Allt känns så hopplöst.

Då, som om Pandoras ask öppnat sig, svepte Haléns Postorderkomet in och förödde det mesta utom Barbro. Hon högg tag i kometens svans, efter att först naturligtvis ha tagit på sig Torstens asbesthandskar, och färdades sedan runt i universum några varv. Det tyckte hon var skoj och bubblade av skratt! När Barbro väl släppte taget hamnade hon på den gamla välkända Restaurang Kometen nära Kungsportsavenyn i Göteborg. Hon satte sig i närheten av två mycket stiliga herrar som satt och åt wienerschnitzel, hinkade Gösser och oavbrutet skröt för varann. På något märkligt sätt påminde de om något sedan länge förlorat... Barbro beställde in en Apfelkorn, läppjade, lyssnade och betraktade noga:

– Mina affärer i staterna går utmärkt. Amrisarna älskar min falska tryffelpastej! sa den ene stilige herren.

– Mina affärer over there går också bra. Gjort mig plenty med money på falsk licensvodka! kontrade den andre stilige herren.

– Om det nu går så förbannat bra i Amerika, vad gör du då i Götet? fnös den förste.

– Och du då din skethög? Vad gör du här? morrade den andre.

– Ska du ha stryk eller? väste den förste.

– En kärring som du ska inte slåss, en kärring som du ska spela bingo! hånade den andre.

Männen reste sig upp, intog stridspositioner med kniv och gaffel och munnarna fulla med gröna ärtor, men precis när de skulle gå till anfall gick Barbro emellan.

– Sluta bråka nu pojkar! förmanade hon milt men med eftertryck. Lägg ifrån er besticken, tugga i er ärtorna och kyss mig istället!

Männen gjorde villigt så och sedan presenterade de sig alla tre för varann, lämnade därefter Restaurang Kometen och flyttade in i en paradvåning på Avenyn.

Och varje morgon vaknar Barbro numera mellan de båda stiliga herrarna, som förresten heter Klas och Göran, och tänker belåtet:

Varför nöja sig med en när man kan få dubbelt upp?

Därefter tar hon sig försiktigt ur trippelsängen och nynnar följande lilla låt alltmedan solen stiger i öster:

http://www.youtube.com/watch?v=mr3kpndrHmk